30 år av tillit och kärlek
Den 3 mars 1986 började vårt liv tillsammans. Nu har det gått 30 år sedan dess och det firade vi på stranden i solnedgången i Ao Kai, utanför Mae Phim.
På samma plats som vi förnyade våra löften till varandra för 5 år sedan, efter 25 år av kärlek...
Daniel hade givit Jack i uppdrag att skaffa rosor! Inte lätt i Thailand - tror han fick åka till en wedding-store i Rayong - men vackra var dem!
30 år med en romantisk fransman är inte helt fel...
Så en liten promenad mot solnedgången...
Och tillbaka igen... När vi förnyade våra löften för 5 år sedan hade vi runt 50 gäster och ett underbart liveband bestående av Andrew Sloman, Johnno och Chris.
I år var det bara jag och Daniel - helt ensamma på stranden. Och så Jack förståss, som fotade hela kvällen!
Kyssen godkänd!
Alltid på bollen - no matter what! Eller som Daniel säger: Många bollar i en (och han menar egentligen att ha många bollar i luften men har blandat ihop det ordspråket med något annat...)
Sealed with a kiss
Dags att öppna champagnen... Fore!!!
Och han siktar...
...och där drog den iväg!
Skål min älskade och tack för livet du har gett mig!
Den här charmören, Jack Doty, tog väl hand om oss under kvällen! Tror han fotade över 200 bilder...
Inga undertexter är nödvändiga...
Förstår om det finns många av er som börjar tröttna på idyllen vid det här laget.... Det är helt upp till dig om du vill titta mer eller inte.
Jack hade försökt knyta ihop två palmblad till ett hjärta. Han lyckades väl sådär...:)
Och solen lämnade oss så småningom...
Vi försökte skicka upp en rosa ljuslykta, på vilken vi hade skrivit massor av lyckönskningar för hela familjen, men tyvärr blåste det lite för hårt...
Vi gjorde i alla fall ett tappert försök, och när den här fina rosa lyktan sprack hade Jack ännu en, fast vit lykta...
Den tände vi lite längre upp från stranden och den starka vinden, tyvärr lite för nära bebyggelsen för...
...den drog iväg upp och fastnade i en elstolpe, inte det bästa stället precis. Tur att det fanns driftiga thailändare i närheten som kunde plocka bort det eldfängda lyktan innan elen hade gått åt pipan och drabbat den svenska Kungens hus som ligger precis i närheten.
Lite vingligt och lyckligt cyklade vi så småningom hem under natten. Nu får vi väl vänta några år till nästa ceremoni!
Fina ni! Ni är mina förebilder på många sätt <3