seniorbackpacking.blogg.se

Bangkok Hillton Hospital – skulle man kunna säga. Vilket bemötande och vilken omvårdnad Daniel fick på Bangkok Hospital i Rayong.

Egen ”butler”

Direkt när taxin var framme, möttes Daniel upp av en ”porter” (bärare – eller som Daniel översatte det – en egen butler) som satte honom i en rullstol och inte lämnade Daniel en sekund under de 6 timmar han var där. De var visserligen flera olika ”porters”, men alltid en vid hans sida.

Fick träffa ortoped efter 10 minuter

Efter registrering och massor av blanketter blev Daniel förd till Ortoped-planet. Efter bara 10 minuter fick han träffa en ortoped. Hur lång tid tar det i Sverige, innan man får träffa en ortoped???

Ortopeden skickade Daniel, direkt efter undersökning av knät, till en vanlig röntgenundersökning. Den visade att det inte fanns någon fraktur i alla fall. Därefter bedömde läkaren att Daniel skulle få en magnetröntgen som skulle kosta runt 13 000 baht. Men den skulle han inte kunna få förrän kl 15, så det fanns gott om tid för lunch. I Sverige får man väl vänta minst 4 månader innan man får en magnetröntgen. Så de tre timmarna som Daniel skulle få vänta var ingenting i sammanhanget.

”Butlern” tog Daniel i rullstolen till personalmatsalen bakom sjukhuset. När Daniel försökte gå ur rullstolen fick han tillsägelse; - You sit, you sit! Så det var ingen mening att försöka.

Precis innan maten stod på bordet fick Daniel ett samtal från magnetröntgen. ”If you have had your meal, you can come now!”

Självklart tog Daniel chansen när han fick en återbudstid och maten fick vänta.

Magnetröntgen till lunch

Butlern tog honom tillbaka till magnetröntgen, där alla var supertrevliga i den lyxiga miljön. Med tofflor och thai-byxor blev han förd till magnetröntgen. Själva undersökningen tog ca 30 minuter. Daniel låg i ”hålet” i den gigantiska maskinen och lyssnade på lugn thai-musik, med öronproppar på. Allt gick bra. Sköterskan bad om ursäkt för att de bara hade thai-musik…

Det var bara Daniel som var falang på sjukhuset bland massor av thailändare, och han blev inte särbehandlad på något sätt, vilket kändes bra. Alla fick samma fina service, och alla hade en egen ”butler”.

Efter magnetröntgen kom sköterskan och frågade om Daniel var redo för sin lunch som väntade i matsalen. Butlern tog honom tillbaka dit och lunchen serverades varm direkt efter ankomsten.

You don´t die today

Efter lunchen kom en porter och hämtade Daniel tillbaka till ortopedmottagningen. Efter 5 minuter fick han träffa läkaren igen. Han berättade att Daniel inte skulle dö idag!

-          You don´t die today, dont worry. But your knee is injured.

Läkaren tog sin tid och visade alla röntgenbilder för Daniel.

-          Look here, that is your injury.

Daniel, som aldrig har sett på några röntgenbilder i hela sitt liv, förstod inte riktigt vad han såg, men han förstod när läkaren sa ”broken” och ”injured” och ”menisk”.

Nu efteråt, när vi har läst läkarens utlåtande som Daniel ska ta med sig till en läkare i Sverige, tolkar vi det som att Daniel har fått en menisk-ruptur. Hur allvarlig vet vi inte, men Daniel blev sjukskriven fram till den sista mars och han fick en återbesökstid till Bangkok Hospital, som han får använda om han vill.

Efter läkarens ”dom” blev Daniel tagen till ”behandlingsrummet” av sin porter. Först fick han en spruta (han har ingen aning om vad det var, förmodligen mot smärta) och fick återigen skriva under ett formulär som han inte hade en aning om vad det var. Sannolikt var det ett godkännande för betalning.

Rehabilitering på ett SPA

Sedan blev Daniel tagen till en arbetsterapeut på rehabiliteringen som såg ut som ett SPA! Gardiner, marmorgolv och hypermoderna maskiner. Tyvärr var det fotoförbud överallt.

Under en halvtimme fick Daniel lära sig hur han skulle använda sina kryckor. Gå i trappor, sitta mm. Två personer stöttade honom och en av dem höll i ett ”säkerhetsbälte” om Daniel ifall han skulle tappa balansen i trappan. Vilket han också gjorde…

Sedan fick han prova ut två olika avancerade knästöd. De valde ut ett till honom (förmodligen det dyraste) som kom med både prislapp och skruvmejsel? En prislapp satt också kvar på kryckorna han fick med sig.

Efter det här äventyret och ungefär 5,5 timme på sjukhuset, tog portern Daniel till kassan och han fick sin första och enda kölapp på sjukhuset. Och det var för att betala.

Totalt kostade hela kalaset 24 700 baht, inklusive fyra olika medicinpåsar mot inflammation och smärta som skulle tas flera gånger om dagen. Han fick även med sig en cd av alla bilder från magnetröntgen för att visa sin husläkare i Sverige. Han fick även en diagnos som nog bara kan tolkas av en annan läkare, men vi kunde se och översätta ordet ”menisk-ruptur”.

Taxin hade väntat utanför och tog hem Daniel säkert och tryggt.

Snacka om service. Och överallt med ett hjärtligt leende. Läkarna var ödmjuka och bugade för sina patienter? och alla var väldigt respektfulla.

I Sverige får Daniel träffa sin husläkare för uppföljning och har han tur får han väl träffa en ortoped i höst.