Filippinerna på internet kontra verkligheten – fortsättning

Oj, oj, oj………..vilka äventyr vi är med om.

Till att börja med känns det som att vi är de enda svenskarna här i den myllrande (och fattiga) staden Cebu i Filippinerna.

Vår air condition som skrällde hela natten och Daniel ställde för ett stort skåp så att jag svettades som en liten råtta hela natten. Men sängen var skön.

Receptionisten på vårt 3-stjärnigt sunkiga hotell ringde till One Travel men påstod att numret inte existerar???? Och följdriktigt inte One Travel heller.

Ett under att våra flygbiljetter funkade.

Så här ser badrummet ut i vårt 3-stjärniga hotell i Cebu. Men det var rent och vattnet var varmt...
 

Nåja – en erfarenhet rikare.

På internet står det att det finns en broförbindelse mellan Cebu och Bohol… det måste i så fall vara en väldigt lång bro för man måste ta en färja från Cebu som tar två timmar innan man kommer fram till Bohol – och nu sitter vi på terminalen.

Första korta intryck.

Människorna är väldigt trevliga (hittills).

Vi har nu åkt taxi två gånger (taxameter) och inte blivit lurade (vad vi vet…)

Ingenting hittills av vad vi läst på internet stämmer. T ex är det 140 km till Malapasque, inte 8 km som det stod på internet. För att ta sig dit härifrån får man åka taxi – buss – båt – tuk-tuk (det tar en hel dag). Eller ta en taxi härifrån för ca 750 SEK.

Allting kostar men å andra sidan är ingenting dyrt. Vi tog en taxi från hotellet till piren där man först får köpa en båtbiljett till Bohol. Sedan checkar man in som på en flygplats och varje steg kostar mellan 50-100 pesos. Spärrarna är uppdelade för Male och Female, lite kul.

Trevlig terminal med ett band som spelar för oss resenärer. Vi bokade med One Jet, Ocean ferries.

Om 45 minuter går vår båt och vi har bokat ”outdoors” för 400 pesos styck. Undrar vilket däck vi hamnar på???

Som sagt, vår andra resdag från Mae Phim och hittills har allt gått bra trots allt.

Det är spännande att vara här.